Pappor som inte förstår mensvärk

Min syster hade i veckan en ohygglig mensvärk och var sådär irriterad och osocial som man blir när man inte vill annat än att bli av med värken. Pappa ropade på henne från vardagsrummet på nedervåningen, frågade något om maten eller liknande och hon ryter till att hon inte bryr sig. Säger att hon har "en jävla mensvärk" och inte vill prata med någon. Då frågar pappa klagande "Jamen, vad är det nu då?"

.................?!?!?!?

Alltså; hon har sagt att hon har mensvärk. Hon har sagt att hon inte vill prata. Ändå sitter han inne i vardagsrummet och försöker föra en konversation med henne. Så puckat att det inte är sant! Självklart röt hon tillbaka och pappa blev sur. Alla blev sura. (Jag tror att min familj lider av konstant PMS.) Det slutade med att jag fick ropa ner till pappa att han bara skulle sluta prata med henne.

Jag vet inte riktigt vad det är med pappor och mens, och problem för den delen. Med mamma kan man prata och utvärdera problemen om och om igen, eftersom det ofta är det man vill. Men pappor... De ska jämt lösa allting på stört. Kommer man och har ett problem så vill de inte veta hur man känner inför det utan det ska bara lösas, så att man slipper prata med om det.

Mensvärk är ett problem, men det går inte att lösa på annat sätt än med värktabletter och tid. Det skulle väl möjligtvis vara choklad då.